lgr11.gifLgr11 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Vad står det om it, informationssökning och källkritik i den nya läroplanen för grundskolan? Vilka färdigheter förväntas eleverna utveckla när det gäller att söka och kritiskt granska information från tryckta och digitala medier? På den här sidan hittar du citat ur Lgr11, den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem. I listan hittar du alla kursplaner som ingår i Lgr11, även de där skrivningar om informationssökning och källkritik saknas. Ett ungefär liknande innehåll hittar du i YouTube i Henrik Wideus film om Lgr11. Se också blogginlägg av Lotta Larsson Lgr11 - digital kompetens. Om du vill berätta om det för kollegor har du kanske användning av Kolla källans presentation om Lgr11.

Innehåll

Lgr11 kap.1Lgr11 kap.2
Kursplaner för grundskolan: Bild, Engelska, Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Matematik, Moderna språk, Modersmål, Musik, Biologi, Fysik, Kemi, Geografi, Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap, Slöjd, Svenska, Svenska som andra språk, Teckenspråk för hörande, Teknik.

Ur Lgr11 kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag / Skolans uppdrag

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Ur Lgr11 kap. 2 Övergripande mål och riktlinjer / 2.2 Kunskaper / Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Bedömningsstöd

Här hittar du bedömningsstöd till olika ämnen samt länk till Bedömningsportalen

Bedömningsstöd


Bild

Ur Syfte:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas
i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.
Ur Centralt innehåll årskurs 1-3:
Bildframställning:
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Bildanalys:
• Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Bildframställning:
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Redskap för bildframställning:
• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
Bildanalys:
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Bildframställning:
• Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.
• Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.
Bildanalys:
• Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
• Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
• Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Se Kommentarmaterial till kursplanen i bild
(Angränsande områden: Bildanalys (diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap) s 15 ff, Kunskapskraven s 17 ff)

kollawiki.jpgRelaterad artikel på Kolla källan

Bilden som källa i undervisningen 30 maj 2011 | Filippa Mannerheim
Så kan du granska bilder med dina elever 16 december 2009 | Ulf Jämterud


Engelska

Ur Syfte:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor.
Ur Centralt innehåll årskurs 1–3:
Lyssna och läsa – reception:
• Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Lyssna och läsa – reception:
• Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Lyssna och läsa – reception:
• Talad engelska och texter från olika medier.
• Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt
använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt
använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Se Kommentarmaterial till kursplanen i engelska (Se kapitlet Söka, värdera och välja källor s 10,
Att söka, välja och värdera texter från olika medier s 16 ff)


Hem- och konsumentkunskap

Ur Centralt innehåll årskurs 1-6:
Konsumtion och ekonomi:
Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Konsumtion och ekonomi
• Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.
• Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
Ur Kunskapskrav till kursplanen i hem- och konsumentkunskap:
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Dessutom för eleven enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i hem- och konsumentkunskap (kapitlet Konsumtion och ekonomi s 15 ff)

kollawiki.jpgRelaterad artikel på Kolla källan

Konsument Europa ger konkreta tips 1 oktober 2013 | Stefan Pålsson
Lgr 11 och källkritik för medvetna konsumenter 14 februari 2011 | Ulf Jämterud


Idrott och hälsa

Se också Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa (kapitlet Kunskapskraven s 25 ff)

Matematik

Ur Syfte:
matematik.jpgVidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Taluppfattning och tals användning
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning,
huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
Sannolikhet och statistik
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg.
Ur Kunskapskrav:
Inga krav som innefattar digital teknik i kunskapskraven för grundskolan.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i matematik (se kapitlet Kunskapskraven s 34ff)

Moderna språk

Ur Syfte:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor.
Ur Centralt innehåll årskurs 4-9, inom ramen för språkval:
Kommunikationens innehåll:
Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk


Modersmål

Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Läsa och skriva:
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Läsa och skriva:
Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.

Se också Kommentarmaterial till kursplanen i modersmål (Se kapitlet Söka, värdera, välja mm)


Musik

Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Musikens verktyg:
Digitala verktyg för ljud- och musikskapande
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Musikens verktyg:
Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.
Ur kunskapskrav till kursplanen i Musik:
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan sättas samman till en i vissa delar fungerande komposition.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och formeroch pröva hur dessa kan sättas samman till en i stora delar fungerande komposition.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en i huvudsak fungerande form.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som efter någon bearbetning har en fungerande form och karaktäristisk stil.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i musik (Se slut av kapitlet Musik från olika tider, kulturer och sammanhang samt Kunskapskraven)

kollawiki.jpgRelaterad artikel på Kolla källan

Hur låter rymden? Hur låter Vilda västern? 14 mars 2013 | Filippa Mannerheim




Biologi

Ur Syfte:
Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper
i biologi har betydelse.
Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Biologins metoder och arbetssätt:
Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Biologins metoder och arbetssätt:
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.
Ur Kunskapskrav till kursplanen i biologi:
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas
användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner
och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att
skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i biologi (Kapitlet Systematiska undersökningar och olika typer av källor s 8ff mm)


Fysik

Ur Syfte:
Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse.
Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Fysikens metoder och arbetssätt:
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Fysikens metoder och arbetssätt:
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
Ur Kunskapskrav till kursplanen i fysik:
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att
skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och
målgrupp.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i fysik(se kapitlet Systematiska undersökningar och olika typer av källor s 7ff mm)

Kemi

Ur Syfte:
Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse.
Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Kemins metoder och arbetssätt:
Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Kemins metoder och arbetssätt:
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
Ur Kunskapskrav till kursplanen i kemi:
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med
viss anpassning till sammanhanget.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att
skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i kemi (kapitlet Systematiska undersökningar och olika typer av källor s 8ff mm)

Geografi

Ur Syfte:
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: - göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker...
Ur Centralt innehåll årskurs 1-3:
Att undersöka verkligheten:
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt:
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data....
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
Ur Kunskapskrav till kursplanen i geografi:
Ur Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och
göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Se Kommentarmaterial till kursplanen i geografi
(Se kapitlet Att undersöka verkligheten s 22 ff, Kunskapskraven mm)

kollawiki.jpgRelaterade artiklar på Kolla källan

Digitala kartor och källkritik 8 november 2011 | Text: Ulf Jämterud
Geografi och källkritik — hur går det till? 29 oktober 2010 | Ulf Jämterud


Historia

Ur Syfte:
tempel.jpgUndervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. --- Genom Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att - kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap...
Ur Centralt innehåll årskurs 1-3:
Att undersöka verkligheten:
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Hur historia används och historiska begrepp:
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Hur historia används och historiska begrepp:
Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Ur Kunskapskrav till kursplanen i historia:
Ur Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och
göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det
finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet. Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska
förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska
förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i historia(Se kapitlen Historiskt källmaterial s 7 ff, Metoder för att söka information s 17 ff, Källor s 25 ff, Begrepp som analysverktyg s 34 ff, Kunskapskraven s 36 ff etc)

kollawiki.jpgRelaterade artiklar på Kolla källan

Så kan du granska populärhistoria med dina elever 7 december 2011 | Ulf Jämterud
Historiebruk - inte bara kolla källan 9 november 2011 | Filippa Mannerheim
Historisk film som en nyckel till samtiden 13 juni 2011 | Ulf Jämterud Se fler artiklar på Kolla källan


Religionskunskap

Ur Syfte:
Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling
till religioner och andra livsåskådningar. --- Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att - söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Ur Centralt innehåll årskurs 1-3:
Att undersöka verkligheten:
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Ur Kunskapskrav till kursplanen i religionskunskap:
Ur Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och
göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt
samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt
samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt ger
välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Se Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap Se kapitlet Kritisk granskning s 8 ff, Aktuella samhällsfrågor s 20, Att undersöka verkligheten s 20ff mm)
kollawiki.jpg

Relaterade artiklar på Kolla källan

Frän slöjdprojekt till berättande och mediekunskap

Samhällskunskap

Ur Syfte:
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. --- Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
Ur Centralt innehåll årskurs 1-3:
Att undersöka verkligheten:
Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Information och kommunikation:
• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Information och kommunikation:
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet. • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.
Ur Kunskapskrav till kursplanen i samhällskunskap:
Ur Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och
göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett välfungerande sätt och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap (Se Söka och värdera information s 8, Kritisk granskning s 9 ff, Att undersöka verkligheten s 20 ff mm)

Slöjd

Kunskapskrav till kursplanen i slöjd:
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd


Svenska

Ur Syfte: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. --- Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information från olika källor och värdera dessa.
Ur Centralt innehåll årskurs 1-3:
Läsa och skriva
• Handstil och att skriva på dator.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Berättande texter och sakprosatexter
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Läsa och skriva
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
• Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Berättande texter och sakprosatexter
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling
i digitala medier.
• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg.
Språkbruk
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Ur Kunskapskrav till kursplanen i svenska:
Ur Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Faktatexterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet blir begripligt.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens
användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord- och begrepp.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika
ord- och begrepp.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om
informationens användbarhet.Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord- och begrepp.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (kapitlet Informationssökning och källkritik s 21 ff mm)

kollawiki.jpgRelaterade artiklar på Kolla källan

Källkritik naturlig vid digitalt skapande12 december 2011 | Filippa Mannerheim
Omslagsbild och baksidestext – bokens annonsplats och litterära trailer17 maj 2011 | Anette Holmqvist
Samtalsgoogla och källprata 8 april 2011 | Anette Holmqvist
Källkritik - ett självklart perspektiv i svenskundervisningen10 juni 2010 | Filippa Mannerheim
Historisk film som en nyckel till samtiden 13 juni 2011 | Ulf Jämterud
Så kan du granska filmer källkritiskt 7 september 2010 | Ulf Jämterud
Urvalet avslöjar avsändaren 24 januari 2011 | Ulf Jämterud


Svenska som andraspråk

Ur Syfte: Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. --- Genom undervisningen i ämnet svenska som andra språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • söka information från olika källor och värdera dessa.
Ur Centralt innehåll årskurs 1-3
Läsa och skriva:
• Handstil och att skriva på dator.
Informationssökning och källkritik:
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
Ur Centralt innehåll årskurs 4-6:
Berättande texter och sakprosatexter:
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program.
Läsa och skriva:
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
Tala, lyssna och samtala:
• Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.
Informationssökning och källkritik:
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Ur Centralt innehåll årskurs 7-9:
Läsa och skriva:
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.
Tala, lyssna och samtala:
• Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra en presentation.
Berättande texter och sakprosatexter:
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
Informationssökning och källkritik:
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Ur Kunskapskrav till kursplanen i svenska som andraspråk:
Ur Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Faktatexterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet blir begripligt.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens
användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord- och begrepp.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika
ord- och begrepp.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om
informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord- och begrepp.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Se Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk (Se kapitlet Informationssökning och källkritik s 25 ff mmm)

kollawiki.jpgRelaterade artiklar på Kolla källan

Källkritik naturlig vid digitalt skapande12 december 2011 | Filippa Mannerheim


Teckenspråk för hörande

Ur Syfte:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i teckenspråk från olika källor
Ur Centralt innehåll I årskurs 4–9, inom ramen för elevens val:
• Olika sätt att orientera sig i teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.
Se också
Kommentarmaterial till kursplanen i teckenspråk för hörande (avsnittet Söka, värdera och välja källor s.10)
Kommentarmaterial till kursplanen i teckenspråk för döva och hörselskadade (avsnittet Informationssökning och källkritik s.21ff)

Teknik

teknik.jpgUr Centralt innehåll årskurs 7-9:
Tekniska lösningar
• Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, Internet och mobiltelefoni.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
• Internet och andra globala tekniska system.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
Ur Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
Ur Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.
Ur Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller.
Se också Kommentarmaterial till kursplanen i teknik

Länkkoll 2015-08-28 /AH